![\"\"](\"https:\/\/www.svep-projekt.se\/wp-content\/uploads\/2017\/07\/e-reader-1213209_1280.jpg\")
<\/p>\nDen f\u00f6rsta id\u00e9n om att kunna l\u00e4sa b\u00f6cker p\u00e5 en sk\u00e4rm daterar sig till 1930 (!). Engelsmannen Bob Brown kl\u00e4ckte id\u00e9n efter att ha sett den f\u00f6rsta filmen med ljud som p\u00e5 den tiden kallades ”talkie”. Han skrev ner sina visioner i en bok d\u00e4r han vurmade f\u00f6r tanken om en maskin f\u00f6r att kunna l\u00e4sa tryckt text. Man skulle kunna t\u00e4nka sig att ljudboken d\u00e5 kom till men den tanken hade han inte. Ist\u00e4llet skulle det dr\u00f6ja till 1971 innan digitala b\u00f6cker och talb\u00f6cker f\u00f6r blinda fanns tillg\u00e4ngligt i Sverige. D\u00e4refter blev dessa och spr\u00e5kkurser mer vanliga p\u00e5 kassett. V\u00e4rldens f\u00f6rsta egentliga e-bok anses Index Thomisticus vara, utarbetad av Thomas Aquinas vilket p\u00e5b\u00f6rjades 1949 men avslutaades inte f\u00f6rr\u00e4n p\u00e5 70-talet. \u00c5r 1992 skapade Sony den f\u00f6rsta e-boksl\u00e4saren, endast f\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l, Data Discman. Med den kunde man l\u00e4sa elektroniska b\u00f6cker som lagrats p\u00e5 CD. <\/p>\n
\u00a0Efter att e-boken gjort sitt stora intr\u00e4de p\u00e5 marknaden kom flera olika program i formen e-boksl\u00e4sare. Adobe med PDF-format kom 1993 men det skulle dr\u00f6ja in p\u00e5 2000-talet innan biblioteken erbj\u00f6d utl\u00e5ning av e-b\u00f6cker. I b\u00f6rjan fanns ett stort motst\u00e5nd till den elektroniska tekniken bland f\u00f6rlag och f\u00f6rfattare. De var oroliga f\u00f6r att texten skulle bli l\u00e4tt att kopiera. \u00c4ven av den anledningen var e-b\u00f6cker i b\u00f6rjan mycket dyrare \u00e4n tryckta. Dessutom menades att en e-bok kunde l\u00e4sas av m\u00e5nga fler \u00e4n en pappersbok (?), hur man nu kom till den slutsatsen \u00e4r dolt i dunkel. Men det kunde de sluta att bekymra sig f\u00f6r, e- och ljudb\u00f6cker \u00e4r rigor\u00f6st skyddade i dagens format. Fr\u00e5n bibliotek kan man l\u00e5na e-b\u00f6cker under en viss tid, sedan g\u00e5r de inte att l\u00e4sa l\u00e4ngre fast\u00e4n det verkar som de finns kvar i telefonens bibliotek. Ljudb\u00f6cker streamas men hos f\u00f6retag som Storytel, Bookbeat mfl. kan man \u00e4ven ladda ner dem. detta f\u00f6r att kunna lyssna\/l\u00e4sa offline om uppkoppling inte finns ute vid stugan p\u00e5 semestern, eller i utlandet. Ljudb\u00f6ckers kvalit\u00e9 har f\u00f6rb\u00e4ttras fr\u00e5n de f\u00f6rsta stapplande f\u00f6rs\u00f6ken. F\u00f6r de mera stors\u00e4ljande har man sk\u00e5despelare eller andra vana uppl\u00e4sare. \u00c4ven e-boken har funktioner som att st\u00e4lla in textstorlek, hur sidan skall bl\u00e4ddras och liknade f\u00f6rb\u00e4ttringar f\u00f6r b\u00e4ttre l\u00e4supplevelse.\u00a0Att elektroniska b\u00f6cker kommit f\u00f6r att stanna r\u00e5der ingen tvekan om. ![\"\"](\"https:\/\/www.svep-projekt.se\/wp-content\/uploads\/2017\/07\/e-book-1218397_1280.jpg\")
<\/p>\n